Tomt, kallt, ensamt.

Det känns tomt när jag tänker på tiden som va.
Kallt för familj är en slags värme,
Ensamt för att jag aldrig passade in, och för att jag saknar er.

Tänker tillbaka på gamla tider på Falla.
Kollat lite på bilder och jag seriöst gråter när jag ser dem.

Jag vill se den familjen igen, men jag vet inte hur jag skulle ta det.
Minnena är enorma och jag har inte glömt er<3


Jag hatar natt känslor, finns det något värre?
Vill bara gråta.. men tårarna tog slut för så länge sen.

Funderar seriöst på att åka till falla nu innan jul.
Se hur det är där nu?
Se allt, uppleva allt i huvudet igen.
Det får vara smärta, men det kommer finnas glädje i det med!

Det finns även några jag vill visa, Visa vart jag bodde!

Fan jag vill tbx!!!
Men ändå inte, skulle inte klara av att förlora allt igen.
Men åhh härliga tider!
När vi bada med hästarna.
När vi va i egypten<3
Eller bara låg i soffan på fredags kvällarna och va en familj.
Det är något man aldrig kommer att få uppleva igen.
Det fanns en vis trygghet hela tiden.
Jag minns sommaren på höloftet xD
Ur mysigt, och kvällen då jag blev besviken över att jag inte fick sova där för jag hade skadat mig och kunde inte gå? om jag minns rätt xD
åhh såna minnen.
Kvällen då de va storm och vi skulle ta in hästarna.
De underbara ridturerna med er alla!
Tårarna faller för min saknad är så stark<3

Ni är starka<3
Och ni lärde mig mkt<3
Som jag aldrig kommer att glöma<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0