zunifufu

Tårarna rinner även om du inte ser dem..
Smärtan är enorm.. Finns jag ens för dig mer?
Ibland vet jag faktiskt inte...

Tomhet är den enda känslan jag känner...
Det gör mig vilsen..
Vet inte vad jag vill längre...
Rädd för att såra, lämna och att bli lämnad..
Kanske därför jag tvekar så mycket på dig..

Så många frågor utan svar..
Leva ett liv med bara kaos...
De fattar inte hur svårt det är att hålla huvudet över ytan, när man egentligen vill släppa taget och låta vattnet ta en.
Allt var så bra innan... Nu är det svart igen.

Saknad.. den enda smärta jag inte klarar av... Gör verkligen inte det.
Lever med den hela tiden, jag saknar meningen med livet..
Förstår ingenting längre.... vilsen..

Står på ett berg där alla kan se mig, men det är ändå ingen som ser.
Det finns ingen här som skulle bry sig om jag inte fanns mer..
Jag betyder inget längre...

Letar efter rakblad... Hittar det inte för vägrar.
Lider på annat sätt nu... Sitter själv instängd... Och lider av min smärta... Vart tog liver och glädjen vägen?
Jag är inte till för att må bra....
Inte efter de du gjorde mot mig.
Fan du fattar inte vad jag lider!
Du minns mig inte ens...
Att över ett år gör det fortfarande lika ont... att du inte fatta...
Du svek mig mer än någon annan gjort..
Och när jag tänker på det... faller tårarna...
Vad är felet på mig? de gör ont även om det var du som gjorde fel.

Jag vill inte finnas med denna smärta mer.....